Aktuellt för medlemmar


Nu är FfdN:s Livsstilsutbildning för Dig med extremitetsskador avslutat! Till våren 2016 redovisas resultaten här.


Nyheter



Länkar

Kunskapscenter
www.Ex-Center.org

Bräcke diakoni
www.brackediakoni.se

Hjälpmedelsdatabas
www.TipBase.org

Dysnet - The online Dysmelia Network

 

Tillbaka

Lagförslag om ny diskrimineringslag

Här kan du läsa förslaget till diskrimineringslagstiftningen
Äntligen! Lagförslag om att kriminalisera otillgänglighet!

Efter mer än 20 års tjat och intensivt arbete, tycks det som om FfdN (och alla övriga handikapporganisationer) kommer att få en av sina högsta önskningar uppfylld – ett lagförslag som föreslår att otillgänglighet kommer att räknas som diskriminering finns nu ute på remiss.

FfdN har vid oräkneliga tillfällen och skrivelser påpekat att otillgängligheten i vårt samhälle inte är något annat än ren diskriminering. Ett bibliotek, en restaurang, en arbetsplats eller en hemsida som inte är tillgänglig utestänger i praktiken personer med funktionsnedsättning. Hittills har detta setts som helt normalt och dessutom har verksamheter som utestänger oss kunnat göra det utan någon som helst risk för påföljder. 10 års arbete med den nationella handikapplanen, som syftat till att alla enkelt borttagna hinder ska vara undanröjda innan år 2010 års slut, varit ett gigantiskt misslyckande. Visst har en hel del hänt under de senaste 10 åren men för att något verkligen ska hända måste en förändring av synen på otillgänglighet förändras! Att utestänga vissa personer kan inte vara något annat än diskriminering och måste leda till kännbara sanktioner.

Ett sätt att se på situationen för personer med funktionsnedsättning är att titta i rapporten från RFV (Riksförsäkringsverket), där man tillsammans med SCB (Statistiska Centralbyrån) undersökt hur nöjda Sveriges invånare är med sin livssituation. Faktorer som undersökningen tagit med är bl.a. arbete, studier, ekonomiska resurser och möjligheten att delta i samhällslivet.
Bland totalbefolkningen i åldrarna 23-65 är ungefär 80% nöjda med sina liv. Bland personer med medfödda funktionsnedsättningar var siffran ca 60% och bland de som fått funktionsnedsättningar senare i livet är siffran nere i 40%. Det här är inte bara ett problem för personerna själva, det är ett gigantiskt samhällsproblem.

FfdN vill också påpeka att byggnadslagstiftningen i Sverige ställt krav på tillgänglighet sedan nästan 40 år och lagen om tillgänglig kollektivtrafik funnits i 30 år. Det har uppenbarligen inte fungerat! En heltäckande diskrimineringslagstiftning med sanktionsmöjligeter är, enligt FfdN, det enda som kan sätta fart på utvecklingen.

Ytterligare en faktor är att Sverige redan har ratificerat Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Där ställs redan krav på att bristande stöd- och anpassningsåtgärder ska förbjudas som en form av diskriminering

FfdN:s efterlängtade målsättning, om en lag om förbud av diskriminering i form av bristande tillgänglighet tycks nu äntligen vara i sikte! Regeringens särskilde utredare, Hans Ytterberg, föreslår i sin promemoria till regeringen att det i diskrimineringslagen 2008:567 ska läggas till en ny bestämmelse om förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Detta kommer att gälla i alla situationer där en person med funktionsnedsättning missgynnas jämfört med en person utan funktionsnedsättning. Indirekt diskriminering, dvs. att någon missgynnas genom att t.ex. en lokal eller verksamhet inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet, kommer därmed förbjudas

Så här ser förslaget på tillägg i diskrimineringslagstiftningen ut:
”Ny punkt om vad som avses med om vad som avses med diskriminering läggs till i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen(2008:567):
3. bristande tillgänglighet: att någon missgynnas genom underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet så att personer med en funktionsnedsättning kommer i en situation som är jämförbar med den för personer utan sådan funktionsnedsättning”

I och med att lagförslaget kommer att täcka samtliga samhällsområden så kommer de nuvarande lagarna om förbud mot diskriminering för arbetsgivare och högskolor att tas bort.

I lagförslaget framgår att bristande tillgänglighet uppstår då ”skälig anpassning” saknas. skälig anpassning kan t.ex. vara att ta bort trösklar, heltäckningsmattor, hiss, placering av dörröppnare, anpassade toaletter, teleslinga för hörselskadade, förstärkt belysning för synskadade m.m.
Alla ska kunna få tillgång dels till den fysiska miljön inklusive transporter, dels till information och möjlighet till kommunikation
När det ska bedömas om en anpassning är ”skälig” kommer det göras en prövning utifrån följande punkter:
1. om åtgärden är av det slaget att den behöver vidtas redan enligt andra bestämmelser,
2. nyttan särskilt för personer med funktionsnedsättning av att åtgärden vidtas,
3. en verksamhets möjligheter att bära kostnaderna för åtgärden,
4. den verksamhetsansvariges möjligheter att förutse behovet av åtgärden,
5. åtgärdens inverkan på verksamhetens innehåll, funktion eller organisation
6. åtgärdens inverkan på hälsa, säkerhet eller kulturmiljö.

Diskriminering kommer alltså att vara ” att någon missgynnas genom underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet så att personer med en funktionsnedsättning kommer i en situation som är jämförbar med den för personer utan sådan funktionsnedsättning.”
Så, vad händer då med en verksamhet eller ett företag som diskriminerar genom otillgänglighet? De sanktioner som kan komma på fråga är ekonomiska. Utredaren är dock mycket tydlig med att de sanktionerna hela tiden måste vägas mot de 6 punkterna ovan och att t.ex. företagets möjlighet att klara av kostnaden för åtgärden. Han resonerar mycket kring storleken på företaget och verksamhetens omsättning.
Utredaren säger därför att det varken är möjligt eller önskvärt att sätta några ekonomiska gränsvärden för när en åtgärd är skälig eller ej. Istället ska detta avgöras av domstol från fall till fall. Troligen kommer bötessummorna ligga i samma storleksklass som för övriga diskrimineringsgrunder, t.ex. Kön, ålder och religion.

Vad händer med ett t.ex. ett företag som väljer att betala sina böter och inte åtgärda? Jo, fördelen med detta lagförslag är att du kan anmäla ett företag för diskriminering hur många gånger som helst. Om företagaren fälls i domstol och får betala vite men ändå inte åtgärdar problemet, kan personen eller företaget anmälas igen.

Tidigare har även fastighetsägare och den som innehar en lokal kunnat skylla på varandra för bristande otillgänglighet. En styrka med det nya lagförslaget är att detta inte längre är möjligt. Den som anmäler bristande tillgänglighet anmäler helt enkelt adressen eller företaget och sen är det upp till domstolen att avgöra resten.

En av anledningarna till att tillgänglighetsarbetet gått så långsamt i Sverige är att reglerna om tillgänglighet i PBL (Plan- och Bygglagen) inte fungerar som det var tänkt. Det är främst systemet för prövning, tillsyn och kontroll som inte fungerar. Bland annat måste sanktionsmöjligheterna förbättras. Dessutom anser utredaren att prövningen om en planerad byggnad uppfyller kraven på tillgänglighet eller ej, måste kunna göras i ett mycket tidigare skede än vad som görs idag. Detta för att kunna upptäcka avvikelser från bestämmelserna innan arbetet hunnit för långt. Idag görs den prövningen i samband med bygglovsprövningen. Denna fråga kommer att beredas vidare i Regeringskansliet. Förhoppningsvis kommer dock denna fråga bli överflödig om lagförslaget går igenom!

Även indirekt diskriminering blir förbjudet. Indirekt diskriminering uppstår när en bestämmelse eller ett förfaringssätt verkar vara helt neutralt men som i praktiken missgynnar en särskild grupp. Ett enskilt företags vanor och rutiner ”så som vi alltid har gjort” kan exempelvis leda till indirekt diskriminering. Utredaren ger följande strålande exempel på indirekt diskriminering:
”Om en enskild arbetssökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning trots att denna inte har någon inverkan på hans eller hennes förutsättningar att kunna utföra ett visst arbete kan det vara fråga om direkt diskriminering. Ett sådant fall av direkt diskriminering kan avslöjas genom en jämförelse med hur någon annan som inte har den aktuella funktionsnedsättningen, och som i övrigt har samma kvalifikationer för arbetet, behandlas av arbetsgivaren.
Låt oss i stället tänka oss att det t.ex. för samtliga receptionister hos en viss arbetsgivare ingår i arbetsuppgifterna att också bära paket till posten. Det är i så fall ett anställningskrav som gäller lika för alla och alltså kan framstå som neutralt. För personer med en viss funktionsnedsättning (t.ex. med avseende på rörelseförmåga), till skillnad från personer utan den funktionsnedsättningen, kan kravet vara mycket svårt eller till och med omöjligt att uppfylla. Om arbetsgivaren inte kan rättfärdiga anställningskravet enligt de regler som finns i diskrimineringslagstiftningen, t.ex. därför att uppgiften bara är en marginell del av arbetet och en annan receptionist ensam skulle kunna ta ansvar för den, kan det vara fråga om indirekt diskriminering om arbetsgivaren ändå väljer bort en arbetssökande med rörelsenedsättning, i stället för att anpassa arbetsuppgifterna för honom eller henne. För att kunna avslöja sådan indirekt diskriminering krävs först och främst att en jämförelse av möjligheterna att uppfylla anställningsvillkoret görs mellan personer med rörelsenedsättning som grupp, å ena sidan, och personer som saknar en sådan nedsättning av rörelseförmågan, å den andra.” (Bortom fagert tal, s 70)

I diskrimineringslagstiftningen ingår också förbud mot trakasserier, sexuella trakasserier samt att lämna order eller instruktioner åt någon annan att diskriminera.

Begreppet ”funktionshinder” kommer bytas ut till begreppet ”funktionsnedsättning”. Denna förändring kommer dock inte att genomföras förrän år 2015. Begreppet funktionsnedsättning kommer att användas för att beskriva en nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga hos en individ och begreppet ”funktionshinder” kommer att användas för att beskriva de begränsningar som en person med funktionsnedsättning kan uppleva i en otillgänglig miljö.
Uttrycket ”handikapp” kommer inte användas alls.
Med dessa ändringar av begrepp kommer Sverige mer i fas med både bl.a. EU och USA som redan arbetar med motsvarande begrepp.

I lagförslaget föreslås också att begreppen ”tillgänglighet” och ”användbarhet” slås ihop. Tidigare har ”tillgänglighet” använts för att beskriva fysisk tillgänglighet, t.ex. ramper och dörröppnare. ”användbarhet” har använts för att beskriva individers möjlighet att använda t.ex. telefoner och hemsidor. Den nya diskrimineringslagen kommer med andra ord att täcka båda dessa områden.

Samhällsekonomisk nytta
För flera miljoner invånare skulle ökad tillgänglighet ge stora positiva effekter. Utredaren påpekar att det inte ”bara” handlar om personer med funktionsnedsättning, utan också för alla med barnvagn, shoppingvagnar och äldre. Ett mer tillgängligt samhälle ger minskade kostnader i form av assistans och färdtjänst. FfdN vill dock strängt poängtera att även om behoven av dessa insatser kommer att minska så kan de aldrig ersättas helt!
Så vad blir den samhällsekonomiska nyttan? Effekterna kan bli enormt positiva! Om skolan, både grundskola och högre utbildning, blir tillgängliga för alla, minskar behovet att assistans i skolan – och ännu viktigare, fler personer med funktionsnedsättning kan genomföra en högre utbildning. Detta kommer innebära större chanser på arbetsmarknaden! Att kunna genomgå en utbildning och få ett arbete är det absolut viktigaste för att förbättra livssituationen för personer med funktionsnedsättning.

Utredaren tror att de största investeringskostnaderna för att öka tillgängligheten kommer att hamna inom skolan och allmänna kommunikationer. För att leva upp till kraven på tillgänglighet måste tusentals skolor byggas om för ett antal miljarder kronor. Men detta är egentligen ett resultat av gamla underlåtenhetssynder! Många av dessa åtgärder kunde och borde redan ha åtgärdats för länge sen, vid t.ex. om- och nybyggnationer.
 Samma problematik gäller för allmänna kommunikationer. Nu kommer räkningen för alla de åtgärder som inte gjorts för att förbättra tillgängligheten på stationer, perronger, hållplatser, fordon etc. Dessutom är det allt fler resenärer, med eller utan funktionsnedsättning, som efterfrågar alternativa sätt att boka och betala biljetter, få information om reser eller slippa nivåskillnader. Ökad tillgänglighet gör det lättare för alla.
 På längre sikt kommer investeringar i tillgänglighet alltid att löna sig, i form av ökad omsättning, mindre assistans och större möjlighet för alla att delta i samhället. Utredaren framhåller detta med all önskvärd tydlighet.
 FfdN är övertygade om att de miljarder som tillgänglighetsarbetet kommer att kosta är en droppe i havet mot de summor som samhället kan spara på längre sikt. Säg att ökad tillgänglighet inom utbildning och arbetsliv gör att 20.000 personer kommer ut i arbetslivet i stället för att tvingas leva på sjukersättning eller förtidspension. Tanken svindlar… Miljarder kan sparas och då har vi inte ens räknat på de ”mjuka” värdena som självförtroende och den enskilde individens upplevelse av att kunna leva ett så jämlikt liv som möjligt.

Nu är lagförslaget ute på remiss. Remissvaren ska vara klara i november och FfdN kommer naturligtvis att skicka in ett svar med våra synpunkter!
Om lagförlaget går igenom kommer den nya lagen att börja gälla från den 1 juli 2012.

Bristande tillgänglighet är ett demokratiproblem. FfdN anser att alla medborgare måste ha rätt att få tillgångar till alla t.ex. tjänster, varor, nöjeslokaler och affärer som erbjuds allmänheten – och detta oavsett personliga egenskaper. Detta borde vara en självklarhet! Självklart ska inte en stat tillåta att vissa grupper medborgare utestängs på grund av personliga egenskaper. EU arbetar redan nu med motsvarande lagstiftning. Om Sverige inför lagförslaget har vi redan god beredskap när en sådan införs på EU-nivå.
FfdN kommer att göra allt i sin makt för att lagförslaget ska införas så snart det bara är möjligt. Det är inte en dag för tidigt…



Tillbaka till toppen
 

Kommentarer


Inga kommentarer.

Kommentarer