__________________________________________________________
Remissvar;
Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet som diskriminering
Förslöv den 2010-11-19
Integrations- och Jämställdhetsdepartementet
Regeringskansliet
103 33 Stockholm
Föreningen för de Neurosedynskadade
Box 779 51
10216 Stockholm
Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN) har vid oräkneliga tillfällen och skrivelser påpekat att otillgängligheten i vårt samhälle inte är något annat än ren diskriminering. Ett bibliotek, en restaurang, en arbetsplats eller en hemsida som inte är tillgänglig utestänger i praktiken personer med funktionsnedsättning. Hittills har detta setts som helt normalt och dessutom har verksamheter som utestänger oss kunnat göra det utan någon som helst risk för påföljder. 10 års arbete med den nationella handikapplanen, som syftat till att alla enkelt borttagna hinder ska vara undanröjda innan år 2010 års slut, varit ett gigantiskt misslyckande. Visst har en hel del hänt under de senaste 10 åren men för att något verkligen ska hända måste en förändring av
synen på otillgänglighet förändras! Att utestänga vissa personer kan inte vara något annat än diskriminering och måste leda till kännbara sanktioner.
Ett sätt att se på situationen för personer med funktionsnedsättning är att titta i rapporten från RFV (Riksförsäkringsverket), där man tillsammans med SCB (Statistiska Centralbyrån) undersökt hur nöjda Sveriges invånare är med sin livssituation. Faktorer som undersökningen tagit med är bl.a. arbete, studier, ekonomiska resurser och möjligheten att delta i samhällslivet.
Bland totalbefolkningen i åldrarna 23-65 är ungefär 80% nöjda med sina liv. Bland personer med medfödda funktionsnedsättningar var siffran ca 60% och bland de som fått funktionsnedsättningar senare i livet är siffran nere i 40%. Det här är inte bara ett problem för personerna själva, det är ett gigantiskt samhällsproblem.
FfdN:s efterlängtade målsättning, om en lag om förbud av diskriminering i form av bristande tillgänglighet tycks nu äntligen vara i sikte! Regeringens särskilde utredare, Hans Ytterberg, föreslår i sin promemoria till regeringen att det i diskrimineringslagen 2008:567 ska läggas till en ny bestämmelse om förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
"Ny punkt om vad som avses med diskriminering läggs till i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen(2008:567):
3. bristande tillgänglighet: att någon missgynnas genom underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet så att personer med en funktionsnedsättning kommer i en situation som är jämförbar med den för personer utan sådan funktionsnedsättning"
FfdN:s synpunkter
: FfdN tillstyrker förslag till ändring i diskrimineringslagen.
Skälig anpassning:
I lagförslaget framgår att bristande tillgänglighet uppstår då "skälig anpassning" saknas. skälig anpassning kan t.ex. vara att ta bort trösklar, heltäckningsmattor, hiss, placering av dörröppnare, anpassade toaletter, teleslinga för hörselskadade, förstärkt belysning för synskadade m.m.
Alla ska kunna få tillgång dels till den fysiska miljön inklusive transporter, dels till information och möjlighet till kommunikation
När det ska bedömas om en anpassning är "skälig" kommer det göras en prövning utifrån följande punkter:
1. om åtgärden är av det slaget att den behöver vidtas redan enligt andra bestämmelser,
2. nyttan särskilt för personer med funktionsnedsättning av att åtgärden vidtas,
3. en verksamhets möjligheter att bära kostnaderna för åtgärden,
4. den verksamhetsansvariges möjligheter att förutse behovet av åtgärden,
5. åtgärdens inverkan på verksamhetens innehåll, funktion eller organisation
6. åtgärdens inverkan på hälsa, säkerhet eller kulturmiljö.
FfdN:s synpunkter
:
Utredaren skriver att det varken är möjligt eller önskvärt att sätta några ekonomiska gränsvärden för när en åtgärd är skälig eller ej. Istället ska detta avgöras av domstol från fall till fall. Troligen kommer bötessummorna ligga i samma storleksklass som för övriga diskrimineringsgrunder, t.ex. Kön, ålder och religion.
FfdN vill påpeka att i den här frågan är det viktigt att följa upp den praxis som kommer att uppstå efter ett antal domstolsfall. Bötessummorna måste vara av sådan art att det inte skall löna sig att diskriminera. FfdN vill framhålla att det måste löna sig att bygga rätt från början.
Indirekt diskriminering:
Även indirekt diskriminering blir förbjudet. Indirekt diskriminering uppstår när en bestämmelse eller ett förfaringssätt verkar vara helt neutralt men som i praktiken missgynnar en särskild grupp. Ett enskilt företags vanor och rutiner "så som vi alltid har gjort" kan exempelvis leda till indirekt diskriminering. Utredaren ger följande strålande exempel på indirekt diskriminering:
"Om en enskild arbetssökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning trots att denna inte har någon inverkan på hans eller hennes förutsättningar att kunna utföra ett visst arbete kan det vara fråga om direkt diskriminering. Ett sådant fall av direkt diskriminering kan avslöjas genom en jämförelse med hur någon annan som inte har den aktuella funktionsnedsättningen, och som i övrigt har samma kvalifikationer för arbetet, behandlas av arbetsgivaren.
Låt oss i stället tänka oss att det t.ex. för samtliga receptionister hos en viss arbetsgivare ingår i arbetsuppgifterna att också bära paket till posten. Det är i så fall ett anställningskrav som gäller lika för alla och alltså kan framstå som neutralt. För personer med en viss funktionsnedsättning (t.ex. med avseende på rörelseförmåga), till skillnad från personer utan den funktionsnedsättningen, kan kravet vara mycket svårt eller till och med omöjligt att uppfylla. Om arbetsgivaren inte kan rättfärdiga anställningskravet enligt de regler som finns i diskrimineringslagstiftningen, t.ex. därför att uppgiften bara är en marginell del av arbetet och en annan receptionist ensam skulle kunna ta ansvar för den, kan det vara fråga om indirekt diskriminering om arbetsgivaren ändå väljer bort en arbetssökande
med rörelsenedsättning, i stället för att anpassa arbetsuppgifterna för honom eller henne. För att kunna avslöja sådan indirekt diskriminering krävs först och främst att en jämförelse av möjligheterna att uppfylla anställningsvillkoret görs mellan personer med rörelsenedsättning som grupp, å ena sidan, och personer som saknar en sådan nedsättning av rörelseförmågan, å den andra." (Bortom fagert tal, s 70)
FfdN:s synpunkter:
Att ha ett arbete är grunden för allt vuxet, självständigt liv. För oss som har funktionsnedsättning är detta dock långt ifrån en självklarhet. FfdN är dock tveksamma till om utredaren har insett hur hög arbetslösheten i denna grupp är? Dessutom finns ingen statistik på hur många av oss, inom den minoritet som faktiskt har jobb, som arbetar inom assistansbolag eller inom handikapporganisationer, inte alltid av eget val utan för att inga andra alternativ finns till hands! Andelen personer med funktionsnedsättning som arbetar på den öppna marknaden är försvinnande liten.
FfdN vill höja ett varningens finger för att det skulle kunna bli ännu svårare, om det nu är möjligt, för oss att skaffa en anställning. Detta på grund av att arbetsgivarna kan bli än mer avskräckta att ta in personal med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning, av rädsla för extrakostnader. Även här tror dock FfdN att fördelarna med lagförslaget överväger nackdelarna. Ett förändrat synsätt, där personer med funktionsnedsättning ses som medborgare med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra, är nödvändigt för att förändra situationen.
FfdN vill också framhålla att offentliga arbetsgivare inom stat, kommun och landsting är kraftig underrepresenterade när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning. FfdN finner detta både förvånansvärt och beklagligt. FfdN hyser dock förhoppningar om att detta faktum kan komma att ändras när lagen införs.
Begrepp
Begreppet "funktionshinder" kommer bytas ut till begreppet "funktionsnedsättning". Denna förändring kommer dock inte att genomföras förrän år 2015. Begreppet funktionsnedsättning kommer att användas för att beskriva en nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga hos en individ och begreppet "funktionshinder" kommer att användas för att beskriva de begränsningar som en person med funktionsnedsättning kan uppleva i en otillgänglig miljö.
Uttrycket "handikapp" kommer inte användas alls.
FfdN:s synpunkter:
FfdN tillstyrker förslaget. Med dessa ändringar av begrepp kommer Sverige mer i fas med både bl.a. EU och USA som redan arbetar utifrån motsvarande begrepp.
Samhällsekonomisk nytta
FfdN:s synpunkter:
För flera miljoner invånare skulle ökad tillgänglighet ge stora positiva effekter. Utredaren påpekar att det inte "bara" handlar om personer med funktionsnedsättning, utan också för alla med barnvagn, shoppingvagnar och äldre. Ett mer tillgängligt samhälle ger minskade kostnader i form av assistans och färdtjänst.
FfdN vill dock strängt poängtera att även om behoven av dessa insatser kommer att minska så kan de aldrig ersättas helt!
Så vad blir den samhällsekonomiska nyttan? Effekterna kan bli enormt positiva! Om skolan, både grundskola och högre utbildning, blir tillgängliga för alla, minskar behovet att assistans i skolan – och ännu viktigare, fler personer med funktionsnedsättning kan genomföra en högre utbildning. Detta kommer innebära större chanser på arbetsmarknaden! Att kunna genomgå en utbildning och få ett arbete är det absolut viktigaste för att förbättra livssituationen för personer med funktionsnedsättning.
Utredaren tror att de största investeringskostnaderna för att öka tillgängligheten kommer att hamna inom skolan och allmänna kommunikationer. För att leva upp till kraven på tillgänglighet måste tusentals skolor byggas om för ett antal miljarder kronor. Men detta är egentligen ett resultat av gamla underlåtenhetssynder! Många av dessa åtgärder kunde och borde redan ha åtgärdats för länge sen, vid t.ex. om- och nybyggnationer.
Samma problematik gäller för allmänna kommunikationer. Nu kommer räkningen för alla de åtgärder som inte gjorts för att förbättra tillgängligheten på stationer, perronger, hållplatser, fordon etc. Dessutom är det allt fler resenärer, med eller utan funktionsnedsättning, som efterfrågar alternativa sätt att boka och betala biljetter, få information om reser eller slippa nivåskillnader. Ökad tillgänglighet gör det lättare för alla.
På längre sikt kommer investeringar i tillgänglighet alltid att löna sig, i form av ökad omsättning, mindre assistans och större möjlighet för alla att delta i samhället. Utredaren framhåller detta med all önskvärd tydlighet.
FfdN är övertygade om att de miljarder som tillgänglighetsarbetet kommer att kosta är en droppe i havet mot de summor som samhället kan spara på längre sikt. Säg att ökad tillgänglighet inom utbildning och arbetsliv gör att 20.000 personer kommer ut i arbetslivet i stället för att tvingas leva på sjukersättning eller förtidspension. Tanken svindlar… Miljarder kan sparas och då har vi inte ens räknat på de "mjuka" värdena som självförtroende och den enskilde individens upplevelse av att kunna leva ett så jämlikt liv som möjligt.
Slutsatser:
Bristande tillgänglighet är ett demokratiproblem. FfdN anser att alla medborgare måste ha rätt att få tillgångar till alla t.ex. tjänster, varor, nöjeslokaler och affärer som erbjuds allmänheten – och detta oavsett personliga egenskaper. Detta borde vara en självklarhet! Självklart ska inte en stat tillåta att vissa grupper medborgare utestängs på grund av personliga egenskaper. EU arbetar redan nu med motsvarande lagstiftning. Om Sverige inför lagförslaget har vi redan god beredskap när en sådan införs på EU-nivå.
FfdN vill också påpeka att byggnadslagstiftningen i Sverige ställt krav på tillgänglighet sedan nästan 40 år och lagen om tillgänglig kollektivtrafik funnits i 30 år. Det har uppenbarligen inte fungerat. En heltäckande diskrimineringslagstiftning, med sanktionsmöjligeter är, enligt FfdN, det enda som kan sätta fart på utvecklingen.
FfdN vill poängtera att detta lagförslag inte kommer en dag för tidigt och vi tillstyrker att den införs så fort det är praktiskt genomförbart!
Björn Håkansson
Ordförande
Tillbaka till toppen